EN SNABB "HJÄRT- OCH KÄRLKURS"

För att förstå lite mer om denna åkomma, så kommer här en liten snabbkurs i ämnet hjärta, blodtryck och aorta. Det mesta har jag hämtat från Wikipedia och detta skall inte betraktas som en lärobok i hjärt och kärl. Det finns i det närmaste oändligt mycket information att hämta ute på internet. Allt ifrån tidningsartiklar till rena doktorsavhandlingar. Att sitta och läsa igenom detta är i det närmaste en heltidssyssla. Jag har på denna sida försökt sammanställa det jag har hittat och som verkar vara nödvändigt. Detta skall inte betraktas som en ren utbildning i hjärt- och kärlkunskap, utan som ett resultat av det jag sammanställt och som jag uppfattar det (därför rubriken inom citationstecken). Syftet är bara mest få att få de grundläggande begreppen klara för sig och det underlättar att ha denna förståelse när Ni läser här. För vissa var det kanske ett bra tag sedan man läste detta i grundskolans biologi. Detta inbegriper även mig.

HJÄRTAT

Hjärtat är en muskel och motorn i vår kropp, som är något större än din knutna hand och sitter i brösthålan (thorax) mellan lungorna, strax ovanför mellangärdet. Ett friskt människohjärta väger ungefär 300 - 500 g. Det slår ungefär 30 miljoner gånger per år eller upp mot 2,5 miljarder gånger under en livstid. Hjärtat pumpar ungefär 5 liter blod per minut.

Hjärtat består av fyra skilda delar. Sedda ovanifrån är delarna:

Kamrarnas muskulatur är tydligt tjockare än förmakens. Jämför man de båda kamrarna så har normalt den vänstra kammaren kraftigare muskulatur än den högra, eftersom den ska pumpa ut blodet i kroppen. Två av kroppens största ådror, aortan och lungartären (truncus pulmonalis) har förbindelse från vänster- och höger kammare över aortaklaffen och pulmonalisklaffen.

Höger förmak och kammare bildar den högra sidan och är förbundna med varandra över den så kallade trikuspidalklaffen, medan vänster förmak och kammare är förbundna via mitralis- eller bikuspidalklaffen. Hjärtklaffarnas funktion är att styra blodets flöde åt rätt håll. Normalt äger inget blodutbyte rum direkt mellan den högra och den vänstra sidan.

Hjärtats sammandragning styrs av ett retledningssystem som skickar ut små elektriska signaler till alla delar av hjärtmuskeln. För varje signal sker en snabb serie sammandragningar av hjärtmuskeln, som pressar blodet mellan förmaken och kamrarna, samt ut i artärerna (pulsådrorna). För att uttrycka sig extremt enkelt så är hjärtat en elmotor, som drivs på elektrokemisk väg. Hjärtats rytm, styrs av sinusknutan (1) som sitter i hjärtats högra förmak. Signalerna samlas sedan ihop i AV-knutan (6)som sprider ut dessa i retledningssystemet. Dessa signaler får denna hjärtmuskel att dra ihop sig och att återgå till sitt ursprungsläge.

 

Blodflödet i hjärtat

Syrefattigt venöst blod från hela kroppen kommer in i höger förmak via övre och undre hålvenerna (vena cava superior och inferior) och leds ner till höger kammare genom trikuspidalklaffen. Härifrån pumpas det syrefattiga blodet genom pulmonalisklaffen, över lungartären (truncus pulmonalis) och till lungorna. Lungartären är den enda artär i kroppen som innehåller syrefattigt blod. Efter gasutbytet i lungorna, strömmar blodet tillbaka till hjärtat, först genom pulmonalvenerna in till vänster förmak, genom mitralisklaffen och till den stora vänstra kammaren. Härifrån pumpas det nu syrerika blodet genom aortaklaffen och till huvudpulsådern, aortan, där blodet vidaredistribueras till resten av kroppen.

 

BLODKÄRL

Blodet är den vätska som i första hand transporterar syre från lungorna ut till kroppens vävnader genom artärerna. Blodet transporterar tillbaka koldioxid via venerna tillbaka till lungorna för ny syresättning. Hjärtat pumpar runt blodet. En kvinna har ungefär 4-5 liter blod i sig och en man har ungefär 5-6 liter blod. Förutom syretransport skall blodet se till att näring kommer ut till kroppens celler. Även slaggprodukter transporteras bort från cellerna av blodet. All transport sker i kroppens blodkärl. Artärer transporterar syresatt blod från hjärtat och vener transporterar syrefattigt blod tillbaka till hjärtat. Blodet transporterar också kroppens immunförsvar.

Blodets kretslopp:

Stora kretsloppet (systemkretsloppet)

Hjärtat (vänster kammare) -> Aorta -> Artärer -> Arterioler -> Kapillärer -> Venoler -> Vener -> Hålvenen -> Hjärtat (höger förmak)

Lilla kretsloppet (lungkretsloppet)

Hjärtat (höger kammare) -> Lungartärerna -> Lungan -> Lungvenerna -> Hjärtat (vänster förmak)

Alla större blodkärl (vener och artärer) är uppbyggda av tre lager:

- Tunica Adventitia (det yttre lagret)

- Tunica Media (mellanlagret)

- Tunica Intima (det inre lagret)

 

Tunica Adventitia

Detta är kärlets yttre vägg, som är mest uppbyggd av bindväv. Detta lager innehåller även elastiska fibrer och glatta muskelceller.

Tunica Media

Kärlets mellanlager. Detta är kärlets tjockaste lager och består av glatta muskler, som uppehåller blodtrycket med hjälp av det autonoma nervsystemet. Tunica media begränsas av den inre elastiska membranen och den yttre elastiska membranen, som båda syns tydligt. Detta lager är tjockare i en artär än i en ven.

Tunica Intima

Detta är kärlets innersta lager och det lager som har direkt kontakt med blodet. Tunica Intima består allra ytterst, närmast blodet av ett mycket tunnt lager av endotelceller innanför detta endotellager. Detta lager omges av glatta muskelceller som utanför har en längslöpande bindväv. Tillsammans utgör detta det inre lagre av en artät - Tunica Intima

Endotel

Är det lager av celler - endotelceller -som täcker blodkärlens insida. Endotelet utgör alltså gränsskiktet mellan blodet och resten av blodkärlsväggen. Alla blodkärl, från hjärtat till minsta kapillär, täcks på insidan av endotel. Endotel är inte ett passivt vävnadsskikt utan är inblandat i många aspekter av kroppens biologi. Hit hör kontroll av blodtryck genom hur blodkärlen dras ihop eller vidgas, motverkar blodkoagulation samt skyddar mot avlagring av blodfetter. Uppskattningsvis väger alla endotelceller i kroppen ett kilogram. På grund av endotelcellernas många funktioner utöver att verka som ett gränsskikt mellan vävnad och blod betraktar många endotel som ett aktivt biologiskt organ. Förlust av funktionellt endotel är inblandat i en rad olika sjukdomstillstånd, bland annat diabetes, arterioskleros, högt blodtryck, hjärtsjukdomar och hyperkolesterolemi.

AORTA

Eller stora kroppspulsådern som den kallas på svenska. Detta är kroppens största blodkärl som går ut direkt från hjärtat och det är här som blodtrycket är som högst. En normal aorta har en diameter på ca 35 mm. Hur en artär som aorta är uppbyggd har jag redan förklarat i föregående avsnitt. Här skall jag ta upp lite om aortans anatomi. Allmänt så delas aortan in i olika sektioner. Den utgående aortan (ascending aorta). Dvs.den del av aortan som är närmast hjärtat. Därefter kommer aortabågen (aortic arch) där aortan böjer av och övergår till den nedåtgående aortan (descending aorta). Den nedåtgående aortan övergår senare i bukaortan (Abdomnial aorta) som nere i ljumsken delar upp sig i benartärerna (illiac arteies). Från aortabågen löper även halsartärerna (cartoid artery) eller stora halspulsådern och artärerna ut till armarna (subclavia)

Nu är bilden ovan till vänster väldigt förenklad, det finns ett otal "utgångar" från aortan som försörjer olika organ i kroppen. Detta illustreras av den högra bilden och detta kan kanske ge en uppfattning att aortan inte är ett enda långt "rör" och därför kan det finnas en hel del risker om man skall göra ett operativt ingrepp här eftersom försörjning till vissa organ då kan stoppas eller reduceras. Så det är inte bara att lägga in ett stentgaller. Jag vill bara visa på de ofantligt många avgångar från aortan.

En viktig del av aortan och som kom att få betydelse för mig, var Truncus coeliacus eller bukinälvsartären. Det var i denna artär som jag fick en angina (kärlsförträngning) och som senare ledde till en infarkt i mjälten och därmed förlängde min sjukhusvistelse avsevärt. Denna artär försörjer magsäcken, levern, tolvfingertarmen, bukspottkörteln och mjälten med syresatt blod.

 

BLODTRYCK

Blodtrycket är som det låter. Det cirkulerande blodets tryck mot kärlets väggar. Inget blodtryck, så står ju allt stilla och vävnader kan inte försörjas med syre och näringsämnen, precis samma sak som att det inte kommer något vatten ur kranen om det in finns ett tryck i ledningen. Ganska självklart. Blodtrycket skapas av att hjärtat pumpar ut blod. Det finns mycket att säga om blodtryck och detta kan nog säga vara den mest förkommande åkomman hos människan.

Blodtrycket mäts i enheten millimeter kvicksilver (mm/hg). Skall man följa det antagna SI-systemet för standardiserade enheter, så skall trycket mätas i enheten Pascal. Även om det förekommer så är det väldigt sällsynt. På denna webbplats, likväl som inom den svenska sjukvården, kommer enheten mm/hg att användas. Det är två enheter som anges i ett blodtryckvärde. Övre och undre blodtryck. Ett blodtryck anges i mm/hg som 120/80. Uttalas 120 genom 80. Där det första värdet anger det övre blodtrycket och det andra värdet anger det undre blodtrycket.

Det övre blodtrycket är det som erhålls då hjärtat pumpar ut nytt och syresatt blod i artären (aortan) vid hjärtats sammandragning, som på latin heter systole. Systole är den fas i hjärtcykeln (hjärtats pumprörelse) då vänster och höger hjärtkammare dras samman. Då är trycket som högst. Det gör att aortaklaffen respektive lungartärklaffen (pulmonalisklaffen) öppnas och blod kan flöda ut. Detta övre blodtryck benämns också systoliskt blodtryck.

Det undre blodtrycket är blodtrycket vid hjärtats utvidgning (diastole), dvs när hjärtat slappnar av mellan slagen. Diastole är då hjärtats kammare fylls med blod. De tryckkänsliga atrioventrikulärklaffarna, AV-klaffarna, mellan förmak och kammare öppnas p.g.a. tryckskillnaden. När vänster och höger förmak är avslappnade fylls de med blod och när trycket i dem överstiger trycket i höger och vänster kammare öppnas AV-klaffarna. Diastole kan delas in i tre delar. Under första delen flödar det mesta blodet in till kamrarna eftersom det samlats mycket blod under systole. Under den andra delen flyter bara det blod som direkt kommer från venerna. Den sista delen av diastole är då vänster och höger förmak kontraheras och därför får fram ytterligare blodflöde till vänster och höger kammare. Detta undre blodtryck benämns också diastoliskt blodtryck.

Ett normalt blodtryck anses ligga på 120-130 mm/hg systoliskt och 80-90 mm/hg diastoliskt, men ökar vid stigande ålder. Blodtrycket kan idag enkelt kontrolleras genom att använda en blodtrycksmanschett. Detta görs normalt i liggande läge, men går lika bra att göra sittandes eller ståendes. Om en patient har yrsel eller ofta svimmar kan man göra ett så kallat ortostatiskt prov för att utreda orsaken. Det innebär att man undersöker hur blodtrycket anpassar sig till en förändring av kroppsläget, till exempel när man reser sig från liggande till stående. Vid ortostatiskt prov får du först ligga ner i tio minuter medan EKG och blodtryck i armen registreras. Därefter får du stå upp under cirka åtta minuter. EKG och blodtryck fortsätter att registreras. Eventuella symtom noteras.