VAD ÄR EN AORTADISSEKTION?

"THE SILENT DEATH"

Aortan är kroppens största artär och även största blodkärl. Aortan går även under benämningen stora kroppspulsådern. Från hjärtats vänstra kammare pumpas syresatt blod direkt ut i aortan, som i sin tur grenar ut sig i kroppens artärer. Den har jag beskrivit närmare under avsnittet om hjärta och blodkärl.

Aortan eller stor kroppspulsådern är kroppens största artär, vars vägg är uppbyggd av tre skikt eller lager. Aortadisseketion innebär helt enkelt att den inre kärlväggen inuti aortan (tunica intima) rivs eller slits upp på grund av att det höga blodtrycket mer eller mindre genom en slags erosion på innerväggen - Intima. På detta sätt uppstår en falsk blodkanal (falsk lumen) denna flaska blodkanal kan börja försörja livsviktiga organ. I mitt fall så försörjer den en av mina njurar. Både den äkta och den falska blodkanalen (lumen) genomströmmas av blod i varierande grad. En aortadissektion är ett direkt livshotande tillstånd som kräver en omedelbar vårdinsats. Det är 2-3 gånger så vanligt som en bristning av aortan. Tre fjärdedelar av dissektionerna inträffar på personer mellan 40-70 år. Män drabbas oftare än kvinnor. Dissektionen är en direkt livshotande skada med en dödlighet på över 30 % inom de första 24 timmarna om tillståndet lämnas obehandlat.

Det finns även en variant på aortadissektion som heter carotisdissektion och är en motsvarande delning av halspulsådern. Så en dissektion kan uppträda var helst där blodtrycket är högt och utgör en onormal belastning på artärens kärlvägg.

 

 

En aortadissektion skall inte förväxlas med en aortaaneurysm som innebär en utbuktning på själva aortan som kan växa och sakta bli större, för att sedan brista. Även detta är ett starkt livshotande tillstånd. Se bilden nedan. När aortan vidgar sig och får en diameter över 30 mm föreligger en aortanaaeurysm. Vid 50-55 övervägs ett kirurgiskt ingrepp, då är risken oerhört stor att den brister. Idag har ca 200000 svenskar denna åkomma som kan leda till aneurysm. Många vet inte om det och kommer tyvärr inte att få reda på detta förrän det är försent. Det lömska är att denna utvidgning inte är något man känner och inte heller ger några signaler. Så uttrycket "the silent death" hör väl hemma här också, precis som i fallet med aortadissektion och högt blodtryck.

 

 

 

I mitt fall har jag något som kan liknas vid en pseudoaneurysm. Eftersom min dissektion har försvagat min artärvägg och fått den att töja sig. Vid senaste mätningen var min aneurysm 43 mm och den har legat stabil där. Dessutom går min aneurysm hela vägen utmed min dissektion, så jag har inte en aneurysm på ett speciellt ställe, som är fallet vid en "vanlig" aortaaneurysm, men väl utmed hela min dissektion.

Följande lilla animerade film ger er en bild om vad som händer.

Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player

 

Här kommer ytterligare en animering:

Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player

 

VAD ÄR DET SOM ORSAKAR AORTADISSEKTION?

Aortadissektion inträffar på ungefär 3-5 på varje 100.000 människor och är vanligare än rupturerade aortaaneurysm (aorta som brister). Detta fås ses ett ungefär. Det är svårt att hitta statistik om detta. Aortadissektion kan drabba vem som helst, men oftast ses hos män i åldern 40 till 70. Aortadissektion är något vanligare bland män än bland kvinnor. De flesta fall (om 70 %) är förknippade med högt blodtryck (hypertoni). Aortan ska tåla stora tryck ändras med varje hjärtslag, och det kan vara att över tiden med hypertoni, en försvagning av ett område i intima kommer att inträffa.

Jag ställde frågan om detta till Hjärt och Lungfonden och fick följande svar från dem, sammanställt av Anders Franco-Cereceda, Thoraxkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset.

"1. Frekvensen thorakala aortarupturer/dissektioner beräknas i Sverige vara 3-5/100.000 invånare/år. Dvs cirka 300-500 patienter drabbas av detta årligen i Sverige.
2. Förekomsten av aysmtomatiska thorakala aortaaneurysm är cirka 400-500/100.000 invånare i Sverige. Dvs cirka 40.000-50.000 svenskar har ett thorakalt aneurysm, vanligtvis utan att känna till det.
3. Dissektion går inte att screena för eftersom det är en akut åkomma med mycket stor dödlighet. Upp till 50% av patienter som drabbas av thorakala aorta ascendensdissektioner dör omedelbart och inom 2 dygn är dödligheten i det närmaste 100%. Operation för detta tillstånd är förenat med en dödlighet kring 20%. Dissektioner i aorta descendens behandlas som regel konservativt med smärtlindring och blodtryckssänkande medicin men opereras ibland då dissektionen kan ge upphov till ischemi i end-organ som nödvändiggör intervention.
4. Hur många svenskar som de facto opereras för thoracala aorta ascendens aneuryms går ej att ange då denna statistik inte finns tillgänglig i svenska thoraxkirurgiregisret. Vid Karolinska Universitetssjukhuset görs 30-50 aorta ascendens dissektionsoperationer per år.

Ovanstående siffror gäller thorakala aorta och sålunda ej bukaorta där relationerna är annorlunda. Notera också skillnaderna i aorta ascendens och aorta descendens."

De vanligaste riskfaktorerna för aortadissektion är:

Även vissa sjukdomar höjer risken för aortadissektion avsevärt. Här kan nämnas:

Marfans syndrom

Ehlers-Danlos syndrom

Turners syndrom

Pseudoxanthoma elasticum

Bicuspid aortaklaffen (en medfödd missbildning i aortaklaffen som innebär att den drabbade har två aortaklaffar istället för tre)

Inflammation inne i blodkärl som en följd av Syfilis eller arterit (inflammation i kärlväggen)

Andra riskfaktorer:

Graviditeter kan också ge en viss förhöjd risk. Speciellt de sista tre månaderna innan förlossning och de första veckorna efter förlossning. Men detta ÄR sällsynt, men risken finns där.

Kokain, vars inverkan på kärlen kan framkalla en dissektion

Traumatiska skador, som yttre våld, kan också vara en orsak till aortadissektion, i synnerhet trubbigt våld mot bröstet, exempelvis vid en bilolycka, där den drabbades bröstkorg träffar ratten.

Det finns alltså en hel del riskfaktorer som man normalt inte tänker på och de är fler än vad man kan tro. Jag har inte tagit upp alla. Men de tre översta faktorerna är de riktigt stora riskmomenten. Så att hålla bra koll på sitt blodtryck, hålla nere sitt kolesterolvärde och skippa tobaken, gör att sannolikheten att vara en av dessa 2 per 10000, sjunker riktigt rejält.

Aortadissektionen orsakades i mitt fall att jag har levt med ett alldeles för högt blodtryck under en lång tid. Trots att jag har medicinerat mot högt blodtryck sedan 1998, så har jag inte lyckats få det att bli helt bra. Det blodflöde som skapats av mitt höga blodtryck, har helt enkelt eroderat och nött upp innervägen (tunica intima) i min aorta. Det var under denna period väldigt mycket fokus på att det diastoliska trycket (det undre trycket) skulle vara lågt. Så det noterades inte särskilt mycket vad det systoliska (övre) trycket låg på. En väldigt dyrköpt erfarenhet för mig. Nu är det tvärtom. Det är det systoliska trycket jag vill ha ner.

Som Ni ser så kan praktiskt taget alla drabbas av detta, så det är inget som skall underskattas. Även de med lågt blodtryck kan ju förekomma i andra riskgrupper än hypertoni. Det spelar ingen roll om Du är mycket vältränad eller en soffpotatis. Fel leverne och högt blodtryck, nöter lika mycket på aortans innerväggar oavsett fysik.

SYMPTOM

När en aortadissektion inträffar, ges ingen som helst förvarning. Oftast är det en mycket skarp smärta som kommer som en blixt från klar himmel. Därför är både aortadissektionen och aortaneurysm fruktansvärt lömsk och det är kanske inte så konstigt att begreppet "the silent death" dyker upp i dessa sammanhang. Detta begrepp används även i hypertonisammanhang (högt blodtryck) av en del. Och begreppet gör verkligen skäl för sitt namn.

Smärtan kan beskrivas som en skarp, stickande och rivande smärta i bröstet som strålar ut i ryggen och som förflyttar sig efterhand dissektionen fortskrider. Det luriga med en aortadissektion är att den kan förväxlas med andra tillstånd hjärtinfarkt, till exempel. Eftersom jag en gång i tiden (2005) hade fått njursten, så trodde jag när smärtan kom att det först var ett nytt njurstensanfall. Många upplever att smärtan flyttar sig. Jag upplevde det så och jag tror personligen att det var när jag berättade om att smärtan liksom flyttade sig, att det var då läkaren på akuten förstod att det var fråga om en aortadissektion och skickade mig till en CT. Egentligen inte så konstigt att dissektionen ger en sådan intensiv smärta, som jag skulle vilja påstå är klart värre än ett njurstensanfall. Jag kunde fortfarande inte ligga stilla efter 2 morfinsprutor. Jag kom också ihåg att jag svettades rejält.

Andra symptom förutom smärtan är illamående, kräkningar, kraftiga svettningar och ångest. Den drabbade kan också svimma. Vissa symtom kan vara relaterade till platsen för dissekering i aorta och om den påverkar artärer som avgår från aortan dess blodtillförsel. Till exempel, Om en artär som förser blodet till hjärnan är inblandad, det kan vara tecken på stroke, eller om dissektion påverkar arteria spinalis anterior (främre ryggmärgsartären) och blodtillförseln till ryggmärgen. Detta kan orsaka nedsatt funktionalitet i bål och ben och yttersta fall orsaka förlamning. Det kan även förekomma funktionsnedsättningar av andra organ som hjärta, njurar, på grund av att dissektionen stänger av blodflödet till olika organ. Dvs. en dissekterad/delad aorta kan stänga till eller minska blodflödet till flera viktiga organ och därför är en aortadissektion direkt livshotande och det är oerhört viktigt att komma till ett sjukhus så snabbt det bara går och vid en brusten aorta (aneurysm) är tidsfaktorn riktigt avgörande.

Efterhand dissektionen framskrider, kan den stanna på de punkter, vid vilka en eller flera artärer avgrenas från aorta och blockera blodflödet. Konsekvenserna varierar beroende på vilka artärer blockeras. Konsekvenser som stroke (om de centrala artärerna som försörjer hjärnan, blockeras), hjärtinfarkt (om hjärtats kranskärl, som förser hjärtmuskeln, blockeras), plötslig buksmärta (om artärer som försörjer tarmen, blockeras), smärta i nedre ryggen (om njurartärerna, som levererar njurar, blockeras) och nervskador som orsakar stickningar eller en oförmåga att flytta en lem (om spinal artärerna till ryggmärgen blockeras). Blod kan läcka från dissektion och ansamlas i bröstet. Blod som läcker från en dissektion nära hjärtat (typ A), kan komma in i hjärtsäcken utrymme (mellan de två skikten av membran som omger hjärtat), vilket hindrar hjärtat från att fyllas upp med blod på rätt sätt och orsakar hjärttamponad - en livshotande sjukdom (se hjärttamponad: Den allvarligaste komplikation av hjärtsäcksinflammation).

Aortaaneurysm är också ett direkt livshotande tillstånd om det inte upptäcks i tid. Bindväven i aorta har försvagats eller brutits ned och där kärlväggen är som svagast bildas en sjuklig vidgning som kan brista om den blir för stor. Vanligtvis har man inga känningar eller besvär förrän bråckbildningen brister. Själva bråckbildningen kan oftast opereras om den upptäcks i tid.

Trots att läkare idag kan rädda allt fler drabbade, avlider över 1 000 svenskar varje år som en följd av brustet aortaaneurysm. Vissa landsting erbjuder screening för att upptäcka aortaaneurysm. Exempelvis så erbjuder de flesta landsting screening alla män från 65 år screening för aortaaneurysm. Ett erbjudande som man INTE skall tacka nej till. En CT-scan är helt smärtfri, bortsett från ett litet nålstick i armen. Men det lilla sticket uppvägs väl av vad som kan förebyggas.

De landsting som inte erbjuder detta är (jan 2012):

Gotland

Jämtland

Norrbotten

Västerbotten

Örebro erbjuder inte förrän vid 70 år fyllda Mycket svagt!

Sammanfattningsvis så finns det egentligen inga symptom som kan ge förvarningar. Däremot finns det symptom som uppträder vid själva dissektionen, men kan förväxlas med andra symptom som hjärtinfarkt, kärlkramp, njurstensanfall eller magsmärtor (gastrit). Men det som är det riktigt lömskt med en aortadissektion är att det inte ges någon som helst förvarning. Inte det allra minsta. I mitt tycke riktigt skrämmande, eftersom min aortadissektion lika gärna kunde inträffat under ett träningspass. Tanken var att jag skulle sprungit ett terränglopp mellan Göteborg och Borås en vecka senare och att åka på en aortadissektion mitt ute i skogen hade inte varit så lyckat. Så med facit i hand är förebyggande åtgärder och kunskap om aortadissektion en solklar fördel.

DE VANLIGASTE SYMPTOMEN I PUNKTFORM

Intensiv smärta. Skarp, stickande och rivande, som strålar ut i ryggen

Känsla av att smärtan flyttar sig

Olika blodtrycksvärden i höger och vänster arm

Svettningar

Illamående

Kräkningar

Panikångest

DIAGNOS

Vid misstanke om aortadissektion fordras snabb diagnos, med hjälp av EKG, hjärtröntgen, datortomografi (CT) och aortografi (kontraströntgen av aortan). En dissektion som rör sig bakåt mot hjärtat kan orsaka blåsljud som kan höras genom ett stetoskop. Dödligheten är mycket hög utan behandling. Behandlingen består i första hand att hålla blodtrycket strikt kontrollerat, men i många fall krävs också operation. (Från Wikipedia)

En faktor i diagnosen kan vara att blodtrycket visar olika värden i båda armarna, detta på grund av att armartären (subcalvia) kan vara mer eller mindre avstängd efter en dissektion.

Bilderna ovan illustrerar detta. Ovan, en aorta i genomskärning, som visar de tre skikten. Den knubbiga änden på aortan visar aortaklaffarna.

 

På den vänstra av de två röntgenbilderna, så visas en aorta som den ser ut på en frisk person (inringat med rött), det är alltså INTE jag på den bilden. Däremot är röntgenbilden till höger tagen på mig efter den första CT-scanningen som gjordes och där man upptäckte dissektionen. Förtydlighetens skull har jag förstärkt linjen som visar dissektionen (den falska blodkanalen) med blått. Så här ser det ut inuti mig och detta får jag leva med resten av mitt liv. Nedanstående bild - lite läbbig kanske, men illustrerar det hela ganska tydligt. Bilden är hämtad från en medicinarkurs i USA och visar ett tvärsnitt av en dissekerad aorta. Här ser man att den äkta blodkanalen (true lumen) är hoptryckt.

Det känns inte så upplyftande att veta om hur det ser ut inom mig. Men det ger mig en klar bild om vad som hänt och vad som pågår och vad jag har att leva med. Här kommer en filmsnutt på en riktig dissektion fångad via ett ultraljud. Här syns de olika kanalerna i aortan efter delning väldigt tydligt. Den falska kanalen ligger upptill i bild och kommer i slutet av klippet att fyllas med färg. Den tunna väggen som pulserar är alltså det inre lagret av kärlväggen - intiman.

Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player

Här är ytterligare en filmsnutt som även denna är hämtad från Youtube. Den är lite längre och kanske inte ämnad för oss lekmän. Ca 2 minuter in i detta drygt 5 minuter långa klipp, syns den falska och äkta blodkanalen (lumen) och pekas ut. Där ger den en tydlig bild av det hela och det är så här som det ser ut inuti mig idag och kommer att se ut för mig livet ut. Då är det ganska lätt att förstå varför detta med att hålla ner blodtrycket är så viktigt för mig.

Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player

Att det är svårt att ställa diagnos visar följande artiklar. Det visar också ett av syftena med denna webbsida - sprida kunskap och medvetenhet. Saknas kännedom och medvetenhet om aortadissektion och aortaaneurysm kan det vara lurigt för en läkare att ställa en säker diagnos. Det är också viktigt att den drabbade så detaljerat som möjligt berättar vad det är som pågår inombords och det är inte så lätt när man som drabbad vrider sig i plågor. Symptomen kamouflerar sig bakom andra symptom. Med mer kunskap, går det kanske att utesluta en aortadissektion eller aortaaneurysm först. Jag inser hur lyckligt lottad jag var, som fick en snabb diagnos.

Uppsala Nya Tidning - den 18 februari 2012

Borås Tidning - 26 januari 2006

Metro - 3 november 2006

Läkartidningen - Nr 44 2005

OLIKA TYPER AV AORTADISSEKTION

Det finns två sätt att fastställa vilken typ av aortadissektion det är frågan om. Stanfordmetoden delar in aortadissektionen i typ A och typ B och är väl kanske den indelnings som används mest.

Typ A dissektioner involverar uppåtgående aorta och båge.
Typ B innebär nedåtgående aortan.

En patient kan ha en typ A dissektion, typ B dissektion, eller en kombination av båda. Den dissektion jag har överensstämmer väldigt bra med b-varianten av typ B (DeBakey III) i den högra bilden.

Typ A-dissektioner är den "farligaste" typen av en aortadissektion och kräver ofta akut öppen hjärtkirurgi. Typ B behandlas genom strikt blodtrycksänkning.

DeBakey klassificerar aortadissektionen i tre kategorier. Nedanstående bild ger en bra jämförelse över de olika sätten att klassificera en aortadissektion.

 

 

PROGNOS OCH BEHANDLING

Utan behandling, kommer ca 75 % av människor som har en aortadissektion att dö inom de första 2 veckorna. Med behandling, kommer ca 70 % som har dissektion av den första delen av aortan (typ A) och ungefär 90 % av dem som har dissektion av aorta längre från hjärtat att överleva. Omkring 60 % av dem som överlever de första 2 veckorna lever 5 år fortfarande efter behandlingen, och 40 % lever minst 10 år till. Av de som dör efter de första 2 veckorna, ungefär en tredjedel, så dör de av komplikationer av dissektion, och de andra 2/3 dör av andra sjukdomar. Därför är det så viktigt att snabbt komma under läkarbehandling och in till närmaste akutmottagning. Och rör det sig om en aortadissektion så är det inget snack om väntetider. Behandlingen sätts in direkt på stubben.

För anhöriga som läser här, så kan jag förstå att detta inte är en trevlig läsning. Men med behandling finns det ändå goda chanser att klara sig. Nedan finns ett filmklipp från Sahlgrenska Universitetssjukhuset som handlar om CIVA (Central IntensivVårdsAvdelning). Och jag kan lova att det stället är den absolut bästa platsen att befinna sig på om man drabbas av en aortadissektion. Naturligtvis gäller ju detta även andra CIVA-enheter i andra landsting och i andra länder. Denna avdelning har järnkoll på den drabbade. Filmen är en informationsfilm för anhöriga i första hand, men jag som drabbad har faktiskt tittat på den några gånger för att rekapitulera vad som har hänt och för att fylla lite minnesluckor.

 

Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player



Personer med en aortadissektion blir inlagda på en intensivvårdsavdelning, där deras vitala tecken (puls, blodtryck och graden av andning) övervakas noga. Döden kan inträffa några timmar efter en aortadissektion börjar. Själv kom jag in i sista minuten. Därför sätts medicinering in, så snart som möjligt, vanligtvis nitroprussid plus en beta-blockerare, ges intravenöst för att minska hjärtfrekvensen och blodtrycket till den lägsta nivå som kan upprätthålla en tillräcklig blodtillförsel till hjärnan, hjärtat och njurarna. Den lägre hjärtfrekvens och blodtryck hjälper att begränsa spridningen av dissekeringen. Strax efter läkemedelsbehandling inleds, måste läkarna besluta om att rekommendera operation eller att fortsätta läkemedelsbehandlingen utan kirurgi, det vill säga fastställa vilken typ av dissektion det rör sig om.

Läkare rekommenderar nästan alltid kirurgi för dissektioner som involverar den första delen av aortan närmast hjärtat (typ A). För dissektioner längre från hjärtat (typ B, som i mitt fall), utgörs vanligen behandlingen med läkemedelsbehandling utan kirurgiskt ingrepp. Men operation är nödvändig om dissektionen orsakar att artären läcker blod, blockerar blodtillförseln till benen eller vitala organ i buken, utvidgas eller förekommer i en person som har Marfans syndrom. I specialiserade intensivvårdsavdelningar, är risken för dödsfall under operation ca 15 % för aorta dissektioner nära hjärtat (typ A) och är något högre för de längre bort (typ B) eftersom risken för komplikationer är högre.

Under operation, tar kirurgerna största möjliga del av den dissekerade aortan, stänger den falska kanalen mellan mitten och yttre skikt av aorta vägg, och återuppbygger aorta med en syntetisk stent (ett slags nätgaller). Om aortaklaffen läcker, kan kirurgerna reparera eller ersätta den. Borttagning och reparation av en dissekerad aorta brukar ta 3 till 6 timmar, och sjukhusvistelsen är vanligtvis 7 till 10 dagar. Nyare endovaskulär stent-transplantat kan införas genom rör (katetrar) införda i blodkärlen i ljumsken hos vissa personer. Denna procedur tar 2 till 4 timmar, och sjukhusvistelsen är vanligen 1 till 3 dagar. I mitt fall tillstötte komplikationer med angina (förträngning) i bukartären och en infarkt i mjälten, som ledde till operation där stent sattes in. Jag tillbringade 35 dagar på sjukhus.

Alla människor som har en aortadissektion, inklusive de behandlas kirurgiskt, måste ta läkemedelsbehandling för att hålla sitt blodtryck nere, oftast för resten av deras liv. Sådan terapi bidrar till att minska belastningen på aorta. Läkemedelsbehandling består vanligen av en betablockerare eller kalciumkanalblockerare plus ett annat blodtryckssänkande läkemedel såsom ett angiotensin-converting enzyme (ACE-hämmare). Kolesterolsänkande läkemedel (statiner) används också samt kostförändringar om personen har åderförkalkning. I många fall så ges statiner ändå till patienter i ett förebyggande syfte.

Läkare kontrollerar noga för komplikationer som kan uppstå som följd av dissektionen. De viktigaste är om en annan dissektion, utveckling av aneurysm i den försvagade aortan och öka läckaget bakåt genom aortaklaffen. Alla dessa komplikationer kan kräva kirurgisk reparation.
Ungefär hälften av aortadissektionerna förekommer hos personer som är över 60. Sannolikheten för aortadissektion ökar när människor åldras.

När jag efter 35 dagars sjukhusvistelse fick komma hem, hade jag med mig två solklara men enkla förhållningsorder från sjukhuset:

1. håll koll på blodtrycket

2. lyft inte mer än 5 kg

Nu mera har jag OK från läkarna och en CT som säger att aortadissektionen inte har ändrat sig och att 5 kilosbegränsningen därmed kan upphävas. Det bör dock påpekas att vara på gym och lyfta riktigt stora vikter inte är rekommendabelt, men eftersom jag inte skall hålla på med kroppsbygge och styrkelyft, är detta inget problem för mig. Jag styrketränar, men på samma sätt jag har gjort tidigare - mindre vikter, men flera repetitioner. Blodtrycket har jag fortfarande järnkoll på. Det första jag gjorde när jag kom ut från sjukhuset var att gå in på ett apotek och handla mediciner och en blodtrycksmätare. Sedan den 15 juni har jag mätt blodtryck varje dag och flera gånger om dagen. Alla mätningar har noterats i ett Excelark. Är det något jag har järnkoll på idag, så är det mitt blodtryck.

En del kan tycka att det verkar överdrivet, men jag har å andra sidan kunnat presentera relevant statistik för min läkare, vilket även inneburit ett enklare beslutsunderlag för henne. Det jag har nedtecknat är rena mätdata och därmed fakta. Genom att mäta regelbundet och anteckna detta, har jag idag en riktigt gedigen statistik över mitt blodtryck och kan koppla detta till olika vardagssituationer, stressigt jobb, träning etc.

 

THE RITTER RULES (RITTERREGLERNA)

Detta regelverk har blivit som budorden från Moseboken inom kretsarna för aortadissektioner och de skall ge vägledning om att känna igen, behandla och förhindra att aortadissektion inträffar. Jag återger dem här i sin helhet - utan några som helst omskrivningar. Begreppet the Ritter Rules kommer Ni ofta att stöta på och då vet Ni vad det är för något. Dessa regler är bra att känna till. Jag ger mig på en (mycket fri) översättning till svenska - under varje regel inom parentes och i fetstil). Har Ni en bättre översättning så får Ni gärna kontakta mig så kan vi fixa till det.

"Ritter Rules
Ritter Rules are life-saving reminders to recognize, treat and prevent thoracic aortic dissection, a deadly tear in the large artery that carries blood away from the heart. Named for actor John Ritter, who died of a thoracic aortic dissection, Ritter Rules combine knowledge with action . Know the urgency, symptoms, who is most at risk and which imaging tests are required to diagnose this medical emergency.
(Ritterreglerna är livräddande påminnelser att känna igen, behandla och förebygga aortadisseketion, en dödlig ruptur (spricka) inne i kroppens största artär som leder ut blod som pumpas ut från hjärtat. Dessa regler är uppkallade efter skådespelaren John Ritter som dog i en aortadissektion. Ritterreglerna kombinera kunskaper med åtgärder. Skapa medvetenhet om snabb behandling, vilka som tillhör riskgrupperna och vilka bilddignostiska verktyg som erfordras.)

URGENCY (AKUT):
Thoracic aortic dissection is a medical emergency. The death rate increases 1% every hour the diagnosis and surgical repair are delayed.

(Aortadissektion är ett akut medicinskt nödläge. Chansen att dö ökar med 1% för varje timma diagnos och behandling försenas.)

PAIN (SMÄRTA):
Severe pain is the #1 symptom. Seek immediate emergency medical care for a sudden onset of severe pain in the chest, stomach, back or neck. The pain is likely to be sharp, tearing, ripping, moving or so unlike any pain you have ever had that you feel something is very wrong.

(Svår smärta är det första symptomet. Sök omedelbart akut medicinsk vår vid plötslig svår smärta i börst, mage, rygg eller nacke. Smärtan kommer troligtvis vara mycket kraftig, rivande och den flyttar sig. Helt olik någon smärta Du har haft innan och Du känner att något är väldigt fel. - Mitt tillägg: Ring 112 omedelbart eller be någon göra det!!)

MISDIAGNOSIS (FELDIAGNOS):
Aortic dissection can mimic heart attack. Heart attacks are far more common than aortic dissection. But if a heart attack or other important diagnosis is not clearly and quickly established, then aortic dissection should be quickly considered and ruled out, particularly if a patient has a family history or features of a genetic syndrome that predisposes the patient to an aortic aneurysm or dissection.

(En aortadissektion kan förväxlas med hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt är mycket vanligare än en aortadissektion. Men om symptomen för hjärtinfarkt eller en annan viktig diagnos är vaga eller tvetydiga, bör aortadissektion snabbt övervägas för att eventuellt kunna uteslutas. Detta gäller speciellt om patient har händelser inom familjen eller om det kan föreligga ärftlig sjukdom, som Marfans syndrom etc).

IMAGING (BILDGIVANDE DIAGNOSTIK):
Get the right scan to rule out aortic dissection. Only three types of imaging studies can identify aortic aneurysms and dissections: CT, MRI and transesophageal echocardiogram. A chest X-ray or EKG cannot rule out aortic dissection.

(Se till att få dissektion fångad på bild för säker diagnos. Tre typer av scanningar kan fastställa aortadissektion eller aortaaneurysm: CT, MRT, Ekocardiografi (TEE). En vanlig röntgen eller EKG är inte tillräckligt för att fastställa en aortadissektion.)

RISK FACTOR (RISKFAKTOR):
Aortic dissections are often preceded by an enlargement of the first part of the aorta where it comes out of the heart, called an aortic aneurysm. If you have an aneurysm, you are at increased risk for an aortic dissection.

(Aortadissektion föregås ofta av en utvidgning av den första delen av aortan som löper ut från hjärtat - en aortaaneurysm. Om Du har ett aneurysm löper ökar risken för en aortadissektion.)

RISK FACTOR (RISKFAKTOR):
A personal or family history of thoracic disease puts you at risk. If you or a family member is living with an aneurysm or if you have a family member who has had an aortic dissection, you are at an increased risk for thoracic aortic dissection. You and your other family members should be evaluated to determine if a predisposition for aortic aneurysm and dissection is running in the family.

(Om det finns tidigare fall med sjukdomar i bröstregionen inom familjen löper Du en ökad risk. Om Du eller en familjemedlem lever med en aneurysm eller Du har en familjemedlem som fått en aortadissektion, löper Ni en ökad risk att få en aortadissektion. Du och Dina familjemedlemmar bör låta sig undersökas om det finns anlag för aortadissektion inom familjen i förebyggande syfte.)

RISK FACTOR (RISKFAKTOR):
Certain genetic syndromes put you at risk. These genetic syndromes greatly increase your risk for thoracic aortic disease and a potentially fatal aortic dissection: Marfan syndrome, Loeys-Dietz syndrome, Turner syndrome and vascular Ehlers-Danlos syndrome.

(Vissa speciella sjukdomar ökar Din risk. Dessa genetiska sjukdomar ökar risken drastiskt för en aortasjukdomar och en potentiellt dödlig aortadissektion: Marfan syndrome, Loeys-Dietz syndrome, Turner syndrome and vascular Ehlers-Danlos syndrome.)

RISK FACTOR (RISKFAKTOR):
Bicuspid aortic valve disease puts you at risk. If you have a bicuspid aortic valve (two leaflets instead of the typical three), or have had a bicuspid aortic valve replaced, you need to be monitored for thoracic aortic disease.

(Om Du har en tvådelad aortaklaff löper Du ökad risk. Om du har en bicuspid aortaklaff (två delar i stället för den typiska tre), eller har fått en bicuspid aortaklaffen ersatt, måste Du övervakas för eventuella aortasjukdomar.)

TRIGGERS (UTLÖSANDE FAKTORER):
Lifestyle and trauma can trigger aortic dissection. It is possible to trigger an aortic dissection through injury to the chest, extreme straining associated with body building, illicit drug abuse, poorly controlled high blood pressure or by discontinuing necessary blood pressure medications. Rarely, pregnancy can trigger an aortic dissection. However, women with aortic aneurysms and connective tissue disorders who are pregnant are at higher risk of aortic dissection during late pregnancy and delivery and should be carefully monitored by a cardiovascular specialist.

(Livsstil och trauma kan utlösa aortadissektion. En aortadissektion även utlösas genom skador i/på bröstkorgen, extrem ansträngning i samband med styrketräning, narkotika missbruk, dåligt kontrollerat högt blodtryck (vanligaste orsaken - min anm.) eller att sluta/avbryta nödvändig blodtryckmedicinering. Även kan graviditet utlösa en aortadissektion, men det är inte så vanligt. Gravida kvinnor med aortaaneurysm och/eller problem med bindvävnader löper större risk för aortadissektion under sen graviditet och förlossning och bör noga övervakas av en hjärtspecialist.)

PREVENTION (FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER):
Medical management is essential to preventing aortic dissection. If you have thoracic aortic disease, medical management that includes optimal blood pressure control, aortic imaging and genetic counseling is strongly recommended. Talk with your physician.
"

(Det kan vara nödvändigt med medicinsk behandling i förebyggande syfte om Du har en aortaaneurysm. Optimal blodtryckkontroll och bilddiagnostering rekommenderas starkt. Tala med Din läkare om detta. Min anm: Att hålla järnkoll på sitt blodtryck är en mycket enkel och effektiv åtgärd att slippa en aortadissektion, eftersom högt blodtryck under lång tid är den vanligaste orsaken.)

KÄNDISAR SOM DÖTT AV AORTADISSEKTION/ANEURYSM

Georg II (1683-1760) - Englands kung, det första dokumenterade fallet av aortadissektion.

John Ritter (1948-2003) - skådespelare, känd från TV-serier som Ally McBeal, Scrubs, 8 simple rules och filmen Bad Santa.

Albert Enistein (1879-1955) - Forskare, fysiker, geni.

Charles DeGaulle (1890-1970) - politiker, president.

Lucille Ball (1911-1989) - Skådespelare känd från TV-serien Lucy show (för dom som minns).

Richard Biggs (1960-2004) - Skådespelare, känd från TV-serier som Babylon5, Falcon Crest, Heder och Samvete, CSI m.fl.

George C Scott (1927-1999) - Filmskådis. Känd från Patton - Pansargeneralen och Dr Strangelove.