ORDLISTA

Här kommer en medicinsk ordlista. Nedanför denna hittar Ni en ordlista.

Fikonspråket är bokstavligen rena latinet för de flesta, kanske inte så konstigt eftersom latin är ett läkarspråk. Men jag listar här de mest vanliga och förekommande facktermerna som Ni kan tänkas hitta om Ni läser en journal. Det är omöjligt för mig att leverera en komplett läkarordbok. Men jag skall i alla fall täcka in det mesta hoppas jag och det blir mest de termer jag har stött på under mina sjukvårdskontakter. Tycker Ni att något saknas är det bara att kontakta mig, så skall jag peta in detta. Om inte annat kan det vara lite kul att glassa med lite facktermer.

Aggraverad Försämrad
Angina Förträngning
Aorta Stora kroppspulsådern. Kroppens största blodkärl.
Aortaaneurysm Ett bråck (utvidgning) av aortan som brister - "går av" om det inte behandlas
Aortadissektion En bristning i aortans innervägg och som då bildar två kanaler inuti aortan.
Arteria subclavia Det latinska namnet på nyckelbensartären. Arteria subclavia ligger under nyckelbenet, osclaviculum och övergår vid axeln i arteria axilliaris. Vid kraftig fysisk ansträngning kan det hända att man känner hur det pulserar under vänster nyckelben - detta är ett resultat av hjärtats ökade kontraktion.
Artärnål En artärkateter är en kärlkateter inlagd i en perifer (ytlig) artär och används främst inom anestesi och intensivvård. Används för kontinuerlig invasiv (man tränger in i kroppen med instrument, i detta fall med en kateter)  blodtrycksmätning och täta blodprovstagningar inklusive blodgasanalys
Artros En sjukdom som bryter ned en eller flera leders brosk
AT Allmäntjänstgöring (AT) är en tidsbegränsad anställning under handledning för den som fullgjort läkarutbildning på läkarprogrammet. Allmäntjänstgöringen omfattar minst 18 månader och läkaren kallas under denna tid AT-läkare. Oftast varar allmäntjänstgöringen 21 månader, som tidigare var den obligatoriska tjänstgöringstiden. Fullgjord allmäntjänstgöring eller utländsk legitimation är en förutsättning för svensk läkarlegitimation
Atelektas Förlust av lungvolym orsakad av att en lungdel inte luftfylls vid inandning. I regel har det lufttomma området kvar sin blodförsörjning.
Bicuspid Bicuspid aortaklaff innebär att klaffen mellan hjärtats vänstra kammare och stora kroppspulsådern (aorta) har två fickor eller kuspar istället för som normalt tre. Ofta leder denna missbildning till följdproblem som vidgning av stora kroppspulsådern, läckage eller förträngningar i klaffen. Komplikationer som i sin tur kräver hjärtkirurgisk operation. Patienter med normal så kallade tricuspid aortaklaff drabbas också av klaffrelaterade sjukdomar, men inte i så stor utsträckning som de med bicuspid aortaklaff.
Blodgas Ett blodprov man tar, i de flesta fall i handleden, för att mäta syre och koldioxidhalten i det arteriella blodet. Det artäriella blodet är det som är syresatt. Detta är av stor vikt för att bedöma lungfunktionen. Provet speglar andningsstatusen, det vill säga hur väl syreupptagningen fungerar, och syra- bas-balansen i kroppen och är ett redskap för att kunna ge rätt behandling för patienter med svåra lungsjukdomar.
CT Computed Tomography. Används för att avbilda patienten i tre dimensioner, istället för som vid slätröntgen erhålla en 2-dimensionell bild där täthetskillnaderna i projektionsriktningen har överlagrats och därmed inte kan särskiljas. Bortsett från att tekniken ger en anatomisk bild i tre dimensioner så bidrar den också till att synliggöra organ och vävnader med låg täthet för röntgenstrålning. Utmärkt för att fastställa diagnosen aortadissektion.
Datortomografi Se CT
Diastoliskt blodtryck Det undre blodtrycket. Det tryck blodet har då det via venerna kommer tillbaka till hjärtat. Detta syrefattiga blod (venöst blod) är mörkare röd i sin färg.
Diures Utsöndring av urin (hur mycket man kissar)
Förmaksflimmer Hastig och/eller oregelbunden puls. Försämrar hjärtats pumpfunktion och kan orsaka stroke
Hematom Blåmärke, blodsutgjutning.
Hypertoni Högt blodtryck
Hypotoni Lågt blodtryck (onormalt lågt blodtryck)
Hypovolemi Cirkulationssvikt (chock) orsakad av för låg blodvolym, oftast ett resultat av blödning. Blodmängden gör att hjärtat inte förmår förse hela kärlträdet med blod. Orsakar syrgasbrist i perifera vävnader och får kroppen att dra igång en mängd kompensationsmekanismer.
Iliaca communis Iliaca kärl –I buken där aortan delar sig och går ut i benartärerna
Infarkt Ett stopp. Jmfr Angina.
Intravenöst Intag via blodet av mediciner eller näringsämnen, via dropp.
Mol SI-enheten för substansmängd. Ett system med substansmängden 1 mol innehåller ett bestämt antal element (atomer, molekyler eller liknande) av denna substans. Antalet är ungefär 6,0221415 · 1023 stycken. Om man exempelvis säger att ett visst provrör innehåller 2 mol fruktsocker löst i vatten, vet man därmed hur många molekyler fruktsocker det är. Enheten är en av de sju grundenheterna i SI och dess enhetssymbol är mol.
Nitro Nitroglycerin
Paroxysmalt Kortvarigt
Paroxysmalt flimmer Innebär att flimret kommer i korta attacker som kan vara från några enstaka minuter upp till flera timmar eller till och med dagar, men attackerna går över av sig själva. En attack kan utlösas av en infektion, användning av vissa läkemedel, mycket ansträngning, känslomässig stress, eller avspänning efter stress. Hur ofta man drabbas av attackerna och hur mycket besvär man upplever varierar från person till person.  Paroxysmalt förmaksflimmer går att behandla.
Recidiv Återkommande, upprepande
Skiktröntgen Se CT
Spirometri Undersökning av lunfornas funktion.
ST Specialisttjänstgöring (ST) är i Sverige en av Socialstyrelsen reglerad utbildning som legitimerade läkare och tandläkare kan genomgå för att bli specialiserade inom ett visst medicinskt område. Legitimation erhålls för läkare efter fullgjord läkarutbildning samt allmäntjänstgöring och AT-prov. De allra flesta läkare genomgår specialistutbildning. En specialisttjänstgöring omfattar vanligen fem års heltidsarbete, under vilka ST-läkaren arbetar inom såväl sitt huvudområde som angränsande områden. Arbetet inom angränsande områden kallas sidoutbildning (tidigare "randutbildning" eller "randning").
Systolisk blodtryck Det övre blodtrycket, dvs det tryck blodet har då det pumpas ut av hjärtat i artären (aortan). Detta syresatta blod är oftare lite mer ljusröd i sin färg.
Takykardi Hjärtat slår för snabbt. En vilopuls på över 100 hos en vuxen brukar klassas som Takykardi.
Truncus coeliacus (Bukinälvsartären) Den artär som försörjer magsäcken, levern, tolvfingertarmen, bukspottkörteln och mjälten med syresatt blod.
UCG Eller Doppler = ultraljudsundersökning av hjärtat
Undre blodtryck Se diastoliskt blodtryck
Övre blodtryck Se systoliskt blodtryck.

 

FÖRKORTNINGAR

AA AortaAneurysm (brott på kroppspulsåder)
AAA Abdominal Aortic Aneurysm. Aortaaneurysm på bukaortan.
AD AortaDissektion (Aortic Dissection)
AP Kärlkramp (Angina Pectoris)
AT AllmänTjänstgöring. Sista delen i utbildning innan läkarlegitimation.
BP BloodPressure (blodtryck)
BT Blodtryck
CIVA Central IntensivVårdsAvdelning
CO Cardiac Output. Den volym blod som pumpas av hjärtat varje minut
CPAP Continuous Positive Airway Pressure, är ett hjälpmedel för andning. CPAP-apparaten skapar ett högre atmosfäriskt tryck i lungorna, detta gör att alveolerna (lungblåsorna) inte faller ihop under utandning. CPAP-användare andas alltså av sig själva (uttalas SeppApp)
CRP C-Reaktivt Protein. Ett sätt att konstatera bakteriell infektion genom att mäta förekomsten av proteinet i kroppen och ger information om pågående inflammation i kroppen. Kallas även för snabbsänka.
CXR Lungröntgen (chest X-ray)
CT Datortomografi (Computerized Tomography). Ger till skillnad från en slätröntgen (vanlig röntgen) en tredimensionell bild
CVK Central VenKateter är en plastkateter som läggs in i en central ven i syfte att bland annat tillföra infusioner och läkemedel. Med 'central ven' avses vanligen övre hålvenen, vena cava superior, men även den nedre hålvenen och höger förmak anses tillhöra det centrala vensystemet.
DT Se CT
ECG Elektro CardioGram - Engelsk benämning på EKG
EF EjektionsFraktion. Mått på hjärtats slagvolym och vänsterkammarfunktion
EKG ElektroKardioGram. En mätmetod för att se hjärtas arbete och kunna ställa diagnos på hjärtsjukdomar.
EVA EfterVårdsAvdelning
FF FörmaksFlimmer
HIA HjärtIntensivAvdelning
HRCT CT med hög upplösning (high resolution CT)
IV IntraVenöst (i blodet)
LPK B-Leukocyter. Andel vita blodkroppar vid infektion och inflammation.
LVI LungVensIsolering (ablation) kirurgiskt ingrepp mot förmaksflimmer.
MD Medicine Doktor (Medical Doctor) - Läkare
MR/MRT Magnetisk ResonansTomografi. En medicinsk teknik för bildgivande diagnostik med en magnetisk resonanstomograf (magnetkamera, MR-kamera). Tekniken används för att upptäcka, lägesbestämma och klassificera vissa sjukdomar och skador som är dolda eller svåra att se vid röntgen- eller datortomografiundersökning, till exempel tumörer, artärbråck, ögonsjukdomar, sjukdomar i hjärnans blodkärl, men också olika organ, mjukdelar och vid vissa skelettsjukdomar.
OP Operation
PVK Perifer VenKateter. En nål som sätts vanligen vid underarmen/handleden och gör det möjligt att ta blodprov och sätta dropp som kan ge medicin och näring. Mycket vanligt när man hamnar på en sjukhusavdelning.
RTG Röntgen
SR SinusRytm
SSK SjukSKöterska
SSS Sköter Sig Själv
ST SpecialistTjäsntsgöring. ST-läkare = specialist-läkare.
TEE TransEsofagal Ekokardiografi innebär att en speciellt anpassad ultraljudsgivare införes i patientens matstrupe där man kommer nära inpå baksidan av hjärtat och kan registrera mycket detaljerade bilder av vissa delar av hjärtat, bland annat aorta, lungartärer, hjärtklaffar, samt vänster och höger hjärtförmak. Jämfört med TTE som enkelt kan utföras utan smärta för patienten så kräver TEE vanligtvis en lätt bedövning och ett lokalt smärtstillande glidmedel för matstrupen. Till skillnad från transthorakal ekokardiografi betecknas TEE som en invasiv metod, eftersom mätningen sker inne i kroppen.
TPN Total Parenteral Nutrition, näringstillförsel direkt i blodet (via dropp)
UCG UltraSonic Cardiography. Ultraljudsundersökning av hjärtat
UL UltraLjud
USK UnderSKöterska
VC VårdCentral
XR X-Ray (konventionell röntgen)

 

ALLMÄNT

Här kommer ett avsnitt om lite mer allmänna termer som Ni kan stöta på i en journal eller i ett läkarintyg.

Extremiteterna

I de övre respektive nedre extremiteterna (hos människan armar och ben) anges riktningar istället vanligen relativt extremitetens rot (skuldra och höft) respektive fria ände (händerna och fötterna). En riktning mot kroppens symmetriaxel anges som proximal och en riktning mot ändorganet som distal.

Övre/främre extremiteten

I handen och underarmen, eller motsvarande delar hos djuren, används två lokala huvudriktningar:

  1. En riktning mot handflatan anges som palmar (palma manus, "handflata") och en riktning mot handryggen som dorsal (dorsum manus, "handrygg").
  2. En riktning mot lillfingrets sida anges som ulnar (ulna, "armbågsben") och en riktning mot tumsidan som radial (radius, "strålben").

Sådant som är relaterat till båda sidorna kallas radioulnart.

Nedre/bakre extremiteten

I foten och underbenet, eller motsvarande delar hos djuren, används istället:

  1. En riktning mot fotsulan anges som plantar (planta pedis, "fotsula"). I benet anges ett motsatt läge som proximalt och i foten som dorsal (dorsum pedis, "fotrygg").
  2. I foten anges ett läge mot stortåsida som tibial (tibia, "skenben") och en riktning mot lilltåns sida som fibular (fibula, "vadben") eller peroneal (peroneus, av grekiska perone, "vadben").

Relativt ytan

Organ som ligger djupt i kroppen kallas profunda och de ytligt placerade superficiella alternativt interna respektive externa. Vad gäller de inre organen avser viskeral sådant som är associerat med ett organ och parietal sådant som hör till kroppsväggen.

Allmänna begrepp

Termer för rörelse

Termerna används även inom kinesiologi.